Forskning

Det är en omfattande forskning som ligger bakom Lexplore.

Forskningen bakom den metod som Lexplore utvecklat baseras ursprungligen på data från Kronobergsprojektet. Kronobergsprojektet är en longitudinell studie av läs- och skrivsvårigheter som påbörjades för snart 30 år sedan. Inom projektet gjorde man, bland många andra tester, ögonrörelsemätningar på ett hundratal elever med och utan svårigheter att lära sig läsa.

Kronobergsprojektet är unikt i Sverige

Mätningarna genomfördes i årskurs 3 och eleverna har sedan följts upp till vuxen ålder. Det unika med materialet från Kronobergsprojektet är både att man följt eleverna under så lång tid och att man gjorde inspelningar av ögonens rörelser då tekniken på den tiden var långt ifrån så utvecklad som den nu.

Ögonrörelseinspelningar från Kronobergsprojektet

Vad man inte kunde göra under Kronobergsprojektet, men som är möjligt idag, är att göra avancerade statistiska analyser. Det är de analyserna som är nyckeln till vår metod. Genom att analysera ögonrörelsemönster från Kronobergsprojektet kunde vi visa att statistiska modeller tränade på materialet med mycket hög träffsäkerhet kunde förutsäga vilka av eleverna som haft svårigheter. Allt som behövdes var så lite som 30 sekunder av läsning

Analysen visade också att metoden gav en bra balans mellan sensitivitet, förmågan att hitta alla de som hade problem, och specificitet, förmågan att skilja ut de som inte hade problem. Sammantaget visade resultaten som publicerats i PLoS One (Benfatto et al., 2016) att metoden hade potential att kunna användas för screening av läsförmågan. För att kunna säkerställa det behövdes ytterligare forskning och det mynnade ut i Dyslexiprojektet.

Dyslexiprojektet i Järfälla och Trosa

Under två år screenades mer än 3000 elever i årskurs 1–3 i Järfälla och Trosa kommun. Avsikten var dels att ta fram ett screeningförfarande som kunde fungera i skolan, dels att se hur metodiken fungerade för hela populationen.

Till skillnad från Kronobergsprojektet finns här inget facit att jämföra mot. Istället fick alla elever göra andra test som tecken- och ordkedjor, snabb benämning av bokstäver, samt läsning av non-ord och riktiga ord. Ungefär hälften av eleverna har också testats två gånger med ett års mellanrum.

Underlaget i forskningen är 3 000 elever

Analysen av resultaten från Dyslexiprojektet visar att metoden fungerar som avsett och att den också fungerar redan från vårterminen i årskurs 1. Träffsäkerheten är alltjämt hög med en bra balans mellan sensitivitet och specificitet. Anledningarna till att träffsäkerheten är lägre än i Kronobergsprojektet är väntat och beror på att uppgiften nu är betydligt svårare, att spridningen i forskningsmaterialet är mycket större nu då det representerar nu alla elever i lågstadiet. Det facit vi har att utgå ifrån nu är heller inte är lika exakt som det som fanns i Kronobergsprojektet och det påverkar träffsäkerheten. En stor fördel med det nya materialet är att vi nu kan ge en kontinuerlig bild av läsförmågan samt att materialet representerar hur det ser ut i skolan idag.

Forskningen baseras på både eye tracking och traditionella tester

Det är mycket viktigt att notera att underlaget för att träna våra modeller inte bara utgörs av ögonrörelseinspelningar. Det bygger också på resultat från en uppsättning andra vanliga tester som till exempel snabb benämning, ordkedjor och läsning av non-ord och riktiga ord. Utifrån dessa tester har vi sedan kunnat uppskatta elevernas generella läsförmåga i förhållande till deras årskursnivå.

Uppgiften som maskininlärningsalgoritmerna sedan ställts inför under själva träningen har bestått i att lära sig att göra en statistisk mappning, koppling, mellan resultaten på dessa tester och elevernas ögonrörelser när de läser vanliga korta texter anpassade för årskursen.

Det innebär att när Lexplore gör en bedömning av en enskild elevs förmåga så är det inte bara en bedömning baserad på ögonrörelser, det är indirekt också en bedömning av hur eleven skulle prestera på andra tester som mäter ordavkodning. Tester som tillsammans är betydligt mer tids- och resurskrävande att genomföra.

Det är också viktigt att påpeka att det inte är någon enskild parameter eller egenskap i ögonrörelserna som avgör hur våra modeller bedömer läsförmågan hos en elev. Det är istället kombinationen av flera parametrar och hur de tillsammans speglar den kognitiva läsprocessen som avgör elevens testresultat.

Mer om forskningen Referenser 

 

Från bloggarkivet

Blogg

Lärare, Skolledare

Intensiv lästräning för bästa resultat

  Lexplore Intensiv är ett material för intensiv lästräning. Metoden är baserad på forskning från bland annat Göteborgs universitet där man kunnat visa att intensivträning för att förbättra läsförmågan ger [..]

Vanliga frågor

Fungerar det verkligen?

Ja. Lexplores metod utgår ifrån forskningsstudier på bland annat Karolinska institutet. Där testades och jämfördes metoden med traditionella screeningmetoder med mycket goda resultat.

Läs mer

Vad är skillnaden mellan screening och diagnostisering?

En screening görs på en större grupp och utan att man i förväg har sett några symptom. En diagnostisering görs däremot för en enskild individ där man utifrån olika symptom arbetar sig fram till en bestämd sjukdom eller funktionsnedsättning.

Hur ser datasäkerheten ut?

Vi använder multifaktor-autentisering, krypterad trafik och sparar personuppgifter i skilda och krypterade databaser inom EU.

Vad är AI?

Med artificiell intelligens, AI, menas oftast datorer och datorprogram som har en förmåga att lösa komplexa uppgifter och se samband som normalt kräver intelligens eller en kognitiv förmåga på mänsklig nivå.

Läs mer 

Vad är ett datadrivet beslutsstöd?

Datadrivet beslutsstöd innebär att du kan fatta beslut utifrån faktiska siffror. Du vet svart på vitt hur det ser ut och kan med hjälp av verifierat data fatta beslut som är mer rättvisa, mer underbyggda och bidrar till måluppfyllelsen.

Vad är maskininlärning?

Maskininlärning är gren av artificiell intelligens, AI, där datorn är programmerad att själv dra slutsatser och förbättra sina resultat ju mer data som finns tillgängligt.